Saltvatten i haret och sand mellan tarna.
Jag och syrran vaknade imorse kl sex, Thailandsk tid. Vi va jatte pigga, pga tidsskillnaden. Tog en cigg och tittade pa soluppgangen fran var balkong, mysigt.
Idag har vi spenderat hela dagen pa stranden och sjalvklart oppnade vi upp var semester med en Singha och farska frukter, mums.
Ni ska veta allihopa att det inte alls ar fel att ta barfotapromenader langs dom vita stranderna iklatt endast bekini...
Konstigt nog har jag inte brant mig, trost att jag legat i solen precis hela dagen. Och det gor man garanterat varje gang man ar har, solen ar sjukt stark. Tror jag kan tacka vara kara Nahroderm for det, riktigt bra soltabletter. http://www.alpnaering.com/
Imorrn ar det nyarsafton. Forsta gangen jag far fira den i solen. Vi ska fira dagen med familjen Bergqvist, Johansson. Sa upp hyffsat tidigt imorrn for att aka till dom pa Karon Beach, vidare ut till en o och sen tillbaka for att fira kvallen i phukets vimmel. Kommer bli great, hoppas jag :)
Gott Nytt ar alla underbaringar dar hemma, om vi inte hors imorgon!
Var strand.
Lämnar mörkrets snara och vidare mot solen.
Det gick veckor av fyllesnack om honom, bakfyllesnack om honom, alldeles för många tankar och till och med tårar. Ni som minns, det va verkligen inte likt mig.
Så vad är det som ger rätten till en människa att göra så? Att klampa in i ens liv med leriga galoscher, markera sitt revir och sen sticka hem till flickvännen som att ingenting har hänt, två gånger! Fan, jag blir så förbannad.
Men en sak att säga, det stod Erica i pannan på honom, Han va perfekt! Och den där natten kommer alltid, på något märkligt sätt, vara en väldigt speciell natt...
Sugababes- About you know.
Klockren lat till allt det dar.
Som sagt har ett år gått och inte lipar vi över honom mer, nej nej. Många kommer och går eller vad säger ni mina HMK kompanjoner :)
Ja, då var det bara några få timmar kvar tills jag lämnar landet mot det underbara Thailand. Nu längtar jag massa. Ska bli så otroligt skönt. Nyårsafton är redan bokad av våra vänner som redan är nere. Sen kommer Jenny kusin och Musse ner efter några dagar. Vi ska dricka singha, käka annans och ligga på solstolarna i två veckor. Alldeles underbart.
Ha det bra här i det grå och trista Sverige, hihi.
Jag är singel och jag vill inte bli kär
- Emelie Alsin
Då vad dagen D över.
Sitter nu på tåget tillbaka mot Göteborg, på juldagen. Nu när alla mina vänner där hemma förfestar för att sedan gå ut på det hypade 4:an Huset. Kan inte annat än att säga att man blev lite sugen nu på kvällen ändå. Men jag hoppas att dom får en kanonkväll och inte gör bort sig för mycket :)
Jobb hela dagen imorrn då, mellandags rea, jippie... Kommer va sjukt mycket att göra och jag kan bara gissa hur mycket returer och byten det kommer vara. Men jag ser dollar tecknen framför ögonen.
Har som sagt annars haft en jätte mysig jul med firade hos farmor med pappa, faster, morbror och alla kusinerna. Plus hemma hos mormor med moster och alla kusinerna. Har vart hos min älskade Isse två gånger och myst med henne och Kömö. Vart hemma hos Anna och gett gudsonen Albin sin julklapp. Fick ett jätte fint kort på honom som jag ska ställa i min lilla samling :)
Julfest på lördag, kommer bli great!
Ha en underbar Juldag mina vänner.
Julpanik och framtidslängtan.
I år blir det faktiskt julfirande hos farmor på dagen, skräll. Det har nog aldrig hänt tror jag. Och sen eftermiddagen spenderas som vanligt hos mormor med moster och kusinerna, det absolut bästa med julen...
Igår efter jobbet kom Sess och mötte upp mig. Vi drog till Ches Amis för att käka och ta några bärs. Min brunettkompanjon Alsin och hennes nu offeciella pojkvän Ola, höhö, gjorde oss sällskap. Jätte trevlig middag som slutade med shots. Sess kompisar skulle till Storan för att se Kristian Anttila och vi va inte sena på att hänga på, poppare gillar vi ju :)
Blev en blöt, spontan och väldans rolig kväll, av en kväll som bara skulle bestå av lite käk och trevligt sällsap.
Häromdagen slog det mig att det va fyra år sedan jag tog kontroll över mitt liv. Då jag vann kampen mellan mig och mina hjärnspöken. Från att ha gått runt i flera år som en tickande bomb till att bli en hyffsat stabil tjej med hyffsad självkänsla. Visst, vissa dagar kommer då tankarna kommer laddade som en elektrisk stöt, men bara för en kort stund. Jag vet nu att det inte är värt det.
I flera år betraktade jag mig själv utifrån med hårt sminkade ögon och lång distans mellan mig och min kropp. Men tack vare vänner, familj, lärare och framför allt mig själv ser jag nu livet inneifrån och ut, från min egen kropp.
Kunde inte annat än att tänka på hur lycklig jag och hur fantastiskt det faktiskt är.
Tack, ni vet vilka ni är. Mina änglar.
Idag är det exakt en vecka kvar tills vi åker till Thailand :)
Och en sak att säga om messenger, I love it!
Efter Thailand, då smäller det...
En berusad kväll med massa lycka.
Vi va en tapper skara som va kvar och beslutade oss för att dra till Pustervik...
Väl där stöter jag på ett bekant ansikte, Nicole. Som jag egentligen aldrig har träffat. Och Emma, Linas kusin. Och där va början på en väldigt rolig natt. H&M gänget försvann och någon timme senare fick jag med en väldigt het och rödhårig tjej hem till mig :)
Satt uppe hela natten, drack, rökte och tjötade om allt mellan himmel och jord. Ja herregud, haha. Vad hände där?
Sessie klev upp vid sex imorse och tittade in i mitt sovrum med en väldigt konstig blick, nästan lite generad. Haha, hon tänker nämligen: Erica ditt pucko, nu har hon raggat upp en brud och tagit med hem. Ojdå är det där hennes stil?!
Asså jag dör av skratt. Fick förklarat det komiska läget där i alla fall och då släppte hon den där konstiga minen och blev sig själv igen :)
Det va verkligen skit roligt att äntligen få träffa denna otroligt vackra och begåvade tjej. Jag kan sumera att det blev en lång natt men väldigt många skratt.
www.lyckorusimagen.blogg.se
Nu är det snart dags för Helig Söndag, ska ladda upp med lite käk.
Ha en underbar kväll.
Storstadsmöten blir till småstadskärlek.
I torsdags satte jag mig på tåget till Skövde. När jag kom fram stod Laura där med sina resväskor och väntade. Vi blev upplockade av Emelie, som även hon hittat hem. Vi åkte vidare till Pims och tog varsin telatte med vanilj. Mys mys mys, detta va bara början av nästan en hel vecka med massa kärlek,
Vi alla samlade på hemmafronten kan inte bli mer wonderfullt.
Så fredag...
Begavning. Vad ska man säga, det va fruktansvärt, men samtidigt fruktansvärt vackert. Tack Isse med familj för att vi alla fick vara med och dela sorgen med er. Ni finns i våra hjärtan alltid och hela tiden.
Den kvällen tillbringade jag, KK och Kusin hemma hos kusin med idol, julgodis muff och kortspel. Jag är hemskt ledsen Emelie, men jag måste. Jag och Jenny regerade på korten. Emelie looosa så hårt. Och stackars började nästan lipa för hon är en såååå dålig förlorare. Det man inte har i Sing Star har man i korten, haha!
In i småtimmarna åkte jag och Emelie hem och sov över tillsammans i mitt gamla flickrum, såååå mys...
Lördag.
Upp tidigt som satan och hämtade Wik och sen Kusinen för att åka in till Skövde på en speedshopping. Tillbaka till Tidaholm för att gå lite på den årliga julmarknaden och äta julbord med stora familjen. Jag och KK vidare hem till mig för att vila upp oss lite inför kvällen. Som att jag fick sova, nej nej nej. Emelie fick ett av sina psykbryt och vägrade låta mig sova. Hon hoppade på mig, kittlade mig, körde nån huvud, axlar, knä och tå lek PÅ MIG. Jag blev galen, men samtidigt dog jag av skratt. Ja, herregud. Va bara att pallra sig upp och in i duschen och spackla på sminket och vidare på förferre till kussen.
Brygget va hur kul som helst för en gångs skull. Det händer ungefär en gång om året. Träffade massa gamla vänner som jag inte sett på länge. Så min kväll gick ut på att försöka snacka med alla, men tiden va knaper.
Träffade lilla Solvej, så fin hon var. Och så bra hon mådde. Jag blev glad ända längst bak i hjärtat. Lilla vännen :)
Sen blev det en väldigt busig natt med massa kärlek, hihi.
Söndag.
Vaknade upp ringde mina kompanjoner KK och Laura. Och vi som skulle sova hemma hos mamma, haha. Vi möttes upp, köpte mat, skrattade åt varandra och gick hem och dog i varsin soffa.
Måndag.
Lunchade med nilla och Emelie. Åkte vidare till Kussens salong, Emelie gjorde slingor och jag solade. Sen var det famlijemiddag med Körlinger Klaar hemma hos Emelies pappa.
Mums.
Hann även med att träffa Anna och Albin över en fika. Han börjar bli så himla stor min lille gudson. Men så fin han är, har nog aldrig sett ett barn som är så vackert, Poodie. :)
Igår låg jag hemma med massa feber, synden straffar sig...
Nu är jag på väg tillbaka till Göteborg.
Tack mina underbara och bästa för en vecka med så många skratt och galna upptåg. Med er har jag aldrig tråkigt och detta var vad vi alla behövde just nu. Nu har jag hämtat tillbaka alla krafter och ser mot ljusare tider.
Ha en förtsatt trevlig dag.
Kidnappad av mörkrets snara eller bortkastad från solen?
Man ser så himla mycket männsikor varje dag som bara slösar bort sin tid. Är jag en av dom? Jag försöker hålla allt inom, mig vad nu det ska tjäna till. Men nu ikväll önskar jag så himla mycket. Jag önskar att jag kunde göra alla mina vänner lyckliga, slita ut rädslan och smärtan ut dom och stoppa in massa av dom där regnbågsfjärilarna som jag hade när jag va liten. Dom där med mjuka vinglar som glittrade och som gjorde att man fick en sån där pirrig känsla i magen. Men det kan jag inte. Vad har jag åstadkommit. Det är något som saknas. Men vad gör jag nu...?
Nu verkar det som jag har hittat något, ingenting alls egentligen. Utan allting, tappar jag andan för ingenting. Det är klart i mitt huvud att jag skriker efter någonting. Just nu vet jag ingenting, och det är för studen bättre än att veta något över huvud taget.
Jag är trött på att elände. Vi som alltid levt i vår skyddade lilla värld, jag och alla tjejerna. Ingen eller inget har någonsin kommit åt oss. Börjar vår dubbla spricka totalt? Allt rinner ut till en enda stor sörja och ingen vet varken ut eller in. Det känns som vi alla balanserar på var sin lina och man vet inte om man ska känna trygghet eller få panik.
Jag vet i alla fall att det inte går en enda dag utan att jag tänker på alla er mina. Alla har ni era egna unika sprickor i fasaden men för mig spelar det ingen roll. Jag har ingen toplista på er, alla är ni mina nr 1 och ingens brustna hjärta är mindre än någon annans.
Jag förstår om ingen fattar vad jag skrivit nu. Inte ens jag själv förstår. Men detta är direktkontakt mellan huvud och fingrar och förstånden däremellan hann på vägen inte riktigt med. Men ibland behöver man kanske bara koppla isär kroppen och låta ena delen styra över den andra så får man ta konsekvenserna sen.
Skärpning, kanske...
