Tingeling

Idag är det min tur att ha magen full med silverfärgade fjärilar. Jag biter oftast ihop och skyddar mig med vardagsgnäll. Jag vet inte riktigt varför men allt känns upp och ner och ensamheten sprider ut sig på dom 90 kvm mitt hem består av.

Jag har under några veckor varit så nära mina fina. Under en lång och en kort Sthlms-vistelse och under en vecka då två varit hos mig.
Jag har blivit bortskämd med deras kärlek och nu är jag alldeles tom då inga fler resor till dom är inplanerade. Min resväska är uppackad och placerad på sin plats under sängen- jag vill packa den genast. Låsa dörren, skita fullständigt i att kylen är tom och åka härifrån. Helst inte komma tillbaka på hela sommaren. Det finns så mycket fint på andra sidan.
Jag är trött på ytligheten och vill ha ärliga konversationer.

Jag tog mig ut ikväll men flydde hem då jag inte orkade le mer än tre minuter- jag brister här och nu.
Idah ringde och jag fällde tårarna jag gått och tryckt på hela dagen. Hon är en ängel, en riktig. En av de fina som alltid är ett stenkast ifrån mig, även fast det kan vara 40 mil.

Nu stänger jag igen för idag och hoppas på en bättre morgondag.