Att vara duktig är lika med tråkig.

Och den här veckan har gått lika fort som alla andra. Det är måndag och sen är det fredag.
Har inget spännande att dela med mig av från veckan. Allt jag gör är jobbar, tränar och käkar gräs.

Slutade tidigt igår och blev uppmött av Emma och Niklas. Vi tog en kaffe och snabbshoppade lite.
När kvällen kom hakade jag på Emma till Danshuset för Street-lektion. Och så sinnes roligt det var!
Jätteduktig danslärare och en galet rolig koreografi.

Det är inte förrän man kliver in i en dansstudio och tar de första stegen, man förstår hur mycket man saknar det.
Under hela mitt liv var dansen en så stor del. Det enda jag levde för. Så mycket blod, svett och tårar man har spillt under alla år. Ju längre tiden går när man är ifrån det, ju mer så förtränger man bort kärleken till det.
Att repa sönder sig i timmar för att sedan få gå ut och köra på scen, kan vara den största kicken. Känslan att vara ett med sin kropp, ha alla delarna på plats och vara den som för kommandot. Att träna stenhårt på ett visst moment och tillslut sätta det klockrent. Det är underbart och motiverande att träna ännu hårdare.
Samtidigt har man har så fruktansvärt roligt och fylls av ett lyckorus som är obeskrivligt!

Kanske kommer jag någon gång leva dans igen, men inte just nu...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0