Tingeling

Igårkväll åkte jag och Alex över till Hisingen för fest hos Emelie och Andreas. Mycket trevligt med många jobbisar.
Vidare till Båten och sammanstrålning med Emma och Niklas.
Blev ingen tokdans, men ölhäng ute på deck och det var alldeles jätte trevligt. Vi har inte sett på ett tag och hade massa skitsnack att gå igenom istället.

Där under småtimmarna slog det mig att jag har två alldeles underbara vänner. Världens bästa vänner!
När jag tänker på dom blir jag alldeles kär och jag känner mig så sjukt lycklig.
På tok för mycket drama har vi gått igenom men på något sätt har det bara blivit bättre. Vi är tajtare än någonsin. Vi lever varje dag tillsammans och de dagar vi inte ses varvas smsen med röksamtal. Jag tror någonstans att osäkerheten vetat att det finns så mycket kärlek att hämta här.
Sinnes kärlek, kindpussar, händer som torkar gömda tårar, kramar som håller hårt om ångestanfall. Vi gör bort oss och faller hårt mot marken. Vi lyckas och ger varandra fjärilar i magen.
Jag kan inte riktigt formulera mina ord för att förklara hur mycket lycka jag får av dessa två. Jag kan heller inte förklara för dom att det är deras vänskap som gör mig levande.
Utan Emma och Alexander hade jag aldrig mått så här bra. Jag hade aldrig klarat mig utan dom.

En jävla massa kärlek till er mina bästa och underbara vänner!