Ett bultande hjärta spricker snart av lycka.
Igår kväll var jag så himla duktig och gick och lade mig vid tio. Läste lite och blev faktiskt trött. Vid kvart i elva får jag ett mess av Lina, hon är på väg in till BB! Jag satte mig upp i sängen, hjärtat slog i hundraåttio, hjälp nu händer det verkligen, Lina ska bli mamma. På något sätt hade jag inte förstått att det skulle komma ut en bebis ur min bästa vän, men nu var det på väg att bli verklighet.
00.05 föddes lilla Emilia. 47 cm lång 3265 g. Jag är så glad, lycklig och ofattbart stolt! Längtar till jag får träffa det lilla livet.
Helgen har varit, ja vad ska jag säga, underligt spännande och fruktansvärt rolig.
Vaknade här i fredags, lite bakis. Efter vårt lilla mission blev vi allt lite festsugna. Gjorde iodrning oss och åkte mot Vasa till Emeile. Hennes vänner från Mellerud var på besök så det blev en hel del grovt tjejsnack. Åkte till Kings Head på Andra Lång, mötte upp Nicole och hennes vän Malin. Efter några bärs och shots drog vi vidare mot Pustervik.
Kvällen blev ofattbart blöt och något urballat mot slutet :)
Vad hände egentligen? Någonstans där mellan dans på borden och ballongdans på scenen tappade jag fattningen. Kanske någon slags oväntad kick av lycka? Funderar fortfarande...
Vaknade dagen efter och kände bara, SKJUT MIG! Ringde Bohman, som inte heller va så pigg. Lite flummigt bakefyllesnack är ett måste när vi inte kan uppleva det tillsammans.
Var tvungen att få upp tjejerna, som inte heller va speciellt pigga, för att möta upp Emelie på stan. När vi väl fått i oss lite käk, pratat igenom vår lilla plan sprack den innan vi ens hann tänka klart. Fan! Men vi smider våra planer vidare.
Lördagskvällen kom fortare än vad vi hann med och det va dags för tårtfest hos Nina. Jag låg i sängen och sminkade mig, min kropp ville inte riktigt gå med på en tredje kväll med alkohol och galna upptåg. Men tuff som jag är tog jag kontrollen och efter en timma satt jag återigen med en öl i handen. Herregud, jag trodde nästan att jag skulle kollivippa där ett tag.
Återigen var vi på Pustervik och samma kvinnor förgyllde natten med massa bus, fast under lite mer kontrollerade former. Var i någon slags trans hela dagen/natten och var inte riktigt överens med mig själv på nått underligt sätt.
Fick tillslut med mig folket hem, fast klockan var fem istället för tre.
Klockan ringde nio och jag skulle jobba. Det var verkligen inte sant, men tillslut var äntligen dagen över.
Just nu får inte alla känslorna plats, jag är överväldigad av allting. Hur kan det komma sig att jag har sån tur att träffa alla underbara människor jag får vara med om. Känner just nu så otroligt mycket lycka, mitt hjärta bultar som en tickande bomd och jag vet inte vad jag ska göra av allt.
Tack.
00.05 föddes lilla Emilia. 47 cm lång 3265 g. Jag är så glad, lycklig och ofattbart stolt! Längtar till jag får träffa det lilla livet.
Helgen har varit, ja vad ska jag säga, underligt spännande och fruktansvärt rolig.
Vaknade här i fredags, lite bakis. Efter vårt lilla mission blev vi allt lite festsugna. Gjorde iodrning oss och åkte mot Vasa till Emeile. Hennes vänner från Mellerud var på besök så det blev en hel del grovt tjejsnack. Åkte till Kings Head på Andra Lång, mötte upp Nicole och hennes vän Malin. Efter några bärs och shots drog vi vidare mot Pustervik.
Kvällen blev ofattbart blöt och något urballat mot slutet :)
Vad hände egentligen? Någonstans där mellan dans på borden och ballongdans på scenen tappade jag fattningen. Kanske någon slags oväntad kick av lycka? Funderar fortfarande...
Vaknade dagen efter och kände bara, SKJUT MIG! Ringde Bohman, som inte heller va så pigg. Lite flummigt bakefyllesnack är ett måste när vi inte kan uppleva det tillsammans.
Var tvungen att få upp tjejerna, som inte heller va speciellt pigga, för att möta upp Emelie på stan. När vi väl fått i oss lite käk, pratat igenom vår lilla plan sprack den innan vi ens hann tänka klart. Fan! Men vi smider våra planer vidare.
Lördagskvällen kom fortare än vad vi hann med och det va dags för tårtfest hos Nina. Jag låg i sängen och sminkade mig, min kropp ville inte riktigt gå med på en tredje kväll med alkohol och galna upptåg. Men tuff som jag är tog jag kontrollen och efter en timma satt jag återigen med en öl i handen. Herregud, jag trodde nästan att jag skulle kollivippa där ett tag.
Återigen var vi på Pustervik och samma kvinnor förgyllde natten med massa bus, fast under lite mer kontrollerade former. Var i någon slags trans hela dagen/natten och var inte riktigt överens med mig själv på nått underligt sätt.
Fick tillslut med mig folket hem, fast klockan var fem istället för tre.
Klockan ringde nio och jag skulle jobba. Det var verkligen inte sant, men tillslut var äntligen dagen över.
Just nu får inte alla känslorna plats, jag är överväldigad av allting. Hur kan det komma sig att jag har sån tur att träffa alla underbara människor jag får vara med om. Känner just nu så otroligt mycket lycka, mitt hjärta bultar som en tickande bomd och jag vet inte vad jag ska göra av allt.
Tack.
Kommentarer
Trackback
