Tingeling

Har jobbat som en tok hela veckan. Folk är verkligen puckade nu under julshoppingen. Sönderstressade med noll tålmod. Jag gillar julen men varför ska det bli sån hysteri. Dagen vi alla väntar på är ju ändå över på ett litet kick. Så varför inte strunta i alla måsten och bara ta det som det är?!
I år blir det faktiskt julfirande hos farmor på dagen, skräll. Det har nog aldrig hänt tror jag. Och sen eftermiddagen spenderas som vanligt hos mormor med moster och kusinerna, det absolut bästa med julen...

Igår efter jobbet kom Sess och mötte upp mig. Vi drog till Ches Amis för att käka och ta några bärs. Min brunettkompanjon Alsin och hennes nu offeciella pojkvän Ola, höhö, gjorde oss sällskap. Jätte trevlig middag som slutade med shots. Sess kompisar skulle till Storan för att se Kristian Anttila och vi va inte sena på att hänga på, poppare gillar vi ju :)
Blev en blöt, spontan och väldans rolig kväll, av en kväll som bara skulle bestå av lite käk och trevligt sällsap.

Häromdagen slog det mig att det va fyra år sedan jag tog kontroll över mitt liv. Då jag vann kampen mellan mig och mina hjärnspöken. Från att ha gått runt i flera år som en tickande bomb till att bli en hyffsat stabil tjej med hyffsad självkänsla. Visst, vissa dagar kommer då tankarna kommer laddade som en elektrisk stöt, men bara för en kort stund. Jag vet nu att det inte är värt det.
I flera år betraktade jag mig själv utifrån med hårt sminkade ögon och lång distans mellan mig och min kropp. Men tack vare vänner, familj, lärare och framför allt mig själv ser jag nu livet inneifrån och ut, från min egen kropp.
Kunde inte annat än att tänka på hur lycklig jag och hur fantastiskt det faktiskt är.
Tack, ni vet vilka ni är. Mina änglar.



Idag är det exakt en vecka kvar tills vi åker till Thailand :)

Och en sak att säga om messenger, I love it!
Efter Thailand, då smäller det...